Dörren öppnades med ett ryck.

"OH GOD. OH  GOD. OH GOD!"

Innan jag själv han reagera så hade jag mamma hängandes på mig.

"My girl. My..M-My little girl. You're H-Home" sa mamma med tårar som rann över hela ansiktet och blötte ner min nacke.

"Hi mum!" sa jag och höll om henne.

Nu gjorde hon som Mrs. Jonas och nästan ströp mig, och det var kylligt ute så jag sa:

"It's a little cold mum, can we go in and continue there?"

Mamma reagerade inte förän efter några sekunder "Oh sorry Honey"

Det var 1 vecka innan jul och jag hade igår kväll tagit flyget från Heathrow Flygplats i London för att besöka min familj över jul och nyår. Det märktes mycket väl att det var Januari och det var mycket speciellt att stiga in i värmen och känna det välbekanta doften av huset jag hade växt upp i.

"Do you want anything? Are you hungry? Did the flight went well? "Are you thirtsy? Tired?" frågade hon mig och pratade i mun på sig själv.

"No no, it's okey mum" sa jag och strök henne på ryggen. "Where's dad by the way?"

"He's watching some stupid game 'WHILE HIS FIRST AND ONLY DAUGTHER IS ON VISIT FOR THE FIRST TIME IN ALMOST 2 YEARS'" sa hon och höjde tonarten på slutet.

"Hi dad!" ropade jag

"Hi sweetie-pie. Are you alright?" hörde jag han ropa från vardagsrummet.

Jag skrattade för mig själv och lät mamma svara på frågan istället.

"Maybe you should come over here and say hi to your daughter instead of watching a stupid hockey game"

"Im coming, im coming"

I nästa sekund så var mamma inne hos pappa och gnällde på honom.

Jag skakade på huvudet och tog mina två väskor och började bege mig mot övervåningen där mitt gamla rum låg.

Jag öppnade dörren till rummet och log.

Allting stod på sin plats.

Istället för att börja packa upp min packing så slängde jag mig direkt över sängen och tittade upp mot taket där jag hade fäst en massa lysande reflex stjärnor för flera år sen. Rummet var upplyst av vintersolen så jag kunde inte se stjärnornas sken.

Min blick drogs till mitten av stjärnorna där jag hade fäst ett stort månklistermärke jag fick av mamma och pappa för flera år sen för att jag var så facinerad av månen.

'Hem ljuva hem' tänkte jag.

Sen så måste jag ha somnat. För jag väcktes senare av mammas rop.

"Mia , dinner´s ready"

Solen gick ner tidigt så här års, så mitt rum var inte längre lika upplyst. Jag tittade på min bordsklocka.
Oj jag måste ha sovt i över 2 timmar.

Jag drog mig segt upp från sängen och tittade ner på mina två väskor. De fick jag ta hand om senare jag för kände hur det kurrade i magen och jag var vrålhungrig.

Jag gick ner för trappan och in i köket.

"Hi sweetie" sa pappa igen med den här gången så gick han mot mig och gav mig en stor kram och en puss på pannan.

"Hi dad. I've missed you"

"I've missed you too darling"

Sen satte vi oss ned vid matbordet och maten som mamma hade serverat. Fast vi pratade nästan mer än vad vi åt. De ville höra allt om London,Mitt Jobb, Min lägenhet och såklart Eric. Jag berättade att det hade tagit slut, men inte alla detaljer. Mamma skulle totalt balla ur om hon fick reda på hela sanningen.

"So did he treat you well?" frågade pappa allvarligt. Om det var någonting han verkligen brydde sig om mig så var det killar. Jag kan knappt prata med en kille utan att han ska veta namn, adress och ålder.

"Um Yes did. But it just didn't work out"

"Speaking of boys" sa mamma. "Denise called and told me that they met you there. Did you hang out with the boys?"

"Yeah a little" sa jag och tänkte på middagen.

"She also told me how beautiful you looked. And God is right Mia, you look like a princess. When did you cut your hair?"

Jag log och svarade att min jobbarkompis Leah hade gjort det.

"Wonderful" sa hon

Resten av middagen bestod också bara av prat. Jag tackade sen för maten och och lämnade min tallrik i diskmaskinen och gav mamma och pappa en kram innan jag gick upp till mitt rum igen.

Jag la mig på sängen igen.

Det vibrerade i min ficka.

Jag drog upp nya Iphone hur fickan och såg att jag hade fått ett meddelande.

14 pm.
kev j

Baby! I have the best news. Guess what? Or no you dont have to cause yeah. WE'RE CELEBRATING CHRISTMAS IN JERSEY AT OUR GRANDMA AND GRANDPAS HOUSE. CALL ME ASAP!

--

Kvällen var kall. Men hastigheten jag höll när jag tog mina snabba steg genom Londons gator lyckades hålla mig varm.

Men något störde mig. Något kändes fel. Något tryckte i både magen och benen. En bänk.

Jag satte mig på en bänk. Trycket i benen släpptes, men jag hade fortfarande den där obehagliga känslan i magen.

Jag kände en arm på axeln, och någon hade satt sig brevid mig.

Jag tittade inte upp och det ända jag kunde få ut var "You?"

"Me" sa Kevin tyst.

Jag såg fortfarande inte på honom. Men kunde inte undgå att fråga.

"Is that why you were so happy yesterday? Because of her?"

Det gick några sekunder av bara tystnad innan han svarade

"Yes"

Bilden av Mia på sängkanten och min bror på andra sidan med sina läppar på hennes.

"For how long has this been going on Kev?"

"Joe , listen its not like that. Listen... it was a mistake. I can ex..-"

Men jag avbröt honom.

"No Kev"

Det var inte ofta jag såg min bror sådär nervös som jag hade gjort nu.

"Im your brother. I know you. And that was not a mistake. I can see it all over your face"

Jag tittade ner i marken igen.

Bänken knarrade till lite när han lutade sig med ryggen mot stödet.

"How could you?" sa jag tyst utan att bryta min kontakt med marken.

"Excuse me?"

"You heard what I said..."

"Sorry Joe but what did you just say?"

Bilden av dom kom upp ännu än gång och allt bara for ur mig.

"HOW COULD YOU KISS HER? SHES YOUR SISTER FOR GODS SAKE. THATS JUST GROSS"

Vi hade nu ögonkontakt.

"Not you too. Yes i've known her for since she was born but we can never be real siblings biologically" sa han irriterat. " Tss.. like you never wanted to kiss her...."

"Does she even like you?"

Nu såg Kevin rasande ut.

"Really Joe? Really?. Whats your problem these days? Youre acting worse than a woman on her period. Really man? Why are you such a pain in the ass these days? Im your brother .. you can tell me"

"Well. We can start with that I 10 minutes ago found my bestfriend and sister in the lap of my older brother , sucking her face up"

Jag vände bort blicken från honom igen. Just nu var han det sista jag ville se.

"Do you like her Joe?"

Jag stelnade till.

"Yes of course I like her, she- shes my first and bestest f-friend..."

Kevin suckade.

"You know what i mean....ok lets try with this then. Do you like her more than as a friend?"

"Well. Shes like a sister to me AND you.."

"JOE"

"Okey chill man. Yeah I like her"

Han nickade efter mer.

"More than as a friend. Happy?"

Kevin ställde sig hastigt upp och drog händerna genom sitt hår.

"Joe. Look. Thats the problem." Jag såg undrande på honom. "Thats the every fucking problem. Its you. Its you. Its always about you. What you want,What you wanna do. You,you and just you. You can't have everything you know. Are'nt you happy? Isnt it enough? You're famous,you're rich,and you have a relationship with Americas little Country Princess. Remember Taylor? Your girlfriend?"

Han tog ett andetag

"You rejected her. Mia. When she wanted you. The times you used to tell me everything. Why did you reject her Joe? Remember that day i asked you if you could ever see you and Mia together in the future? Yeah you said yes. You said that someday you could see you together with her. So why did you reject her?"

Scenen som hände för tre år sen slog mig kraftigt i huvudet. 

""""""""""""""

"WHAT ARE YOU DOING?"

"Showing my feelings...." sa Mia

Jag skakade på huvudet och mumlade någonting

"But Joey , listen please. You have to"

"Listen to what?!" min röst höjdes "For how long have you hiding this, you are my freaking best friend Amelia Richter. You're supposed to tell me everything. Especially when it's about me! And like I said... you are my other half, my sister, my first and best friend. You can't have feeling for me. Its totally insane Lee, INSANE"

"But Joe. W-what if I r-really have f-feelings for you. My best f-friend. I-i can't change it you know"
Hon såg förkrossad ut, och detsamma var var jag för jag kunde inte se henne såhär. Därför sänkte jag min röst och sa:

"But what if I don't feel the same for you Amelia Lynette....."


""""""""""""

"But what if I don't feel the same for you Amelia Lynette....."

Meningen ekade i mitt huvud.

Lögn. Allitihop var en lögn. En stor fet lögn.

Jag kände det. Jag kände detsamma för henne. Men jag var ung. För ung för att inse.

Ung,förvirrad och rädd. Rädd för att förlora det viktigaste jag hade i mitt liv.

Jag hade aldrig i mitt liv kunnat föreställa mig att Mia Richter skulle gilla mig mer än som en vän. Det var som att tänka sig att ett syskon skulle ha känslor för en.

När jag väl fick reda på det så blev jag rädd.  Livrädd för att vara exakt. Bara den där kyssen på min den dagen födelsedag fick mig att sitta uppe en hel natt och tänka på vad som hade hänt.

Jag besvarade inte hennes känslor för att jag inte älskade henne eller inte hade några känslor tillbaka. För då hade jag ljugit. Jag gjorde det för att jag var förvirrad som aldrig förr. Och Amanda. Amanda Michalka. Vi hade precis börjat dejta och var påväg att den veckan även berätta för våra familjer. Hon gjorde allt ännu mer förvirrande.


"Joe why did you reject her?"

"Because I was scared as fuck of losing my best friend"

"So you did have feelings for her?"

"I i think so"

"Yes or no?"

"I don't know"

Kevin suckade.

"You must be joking man. And what happend at the dinner last week? Was it your time to get rejected. Do you know how it feels now?"

"Just shut up Kevin. Stop talkning shit"

"No i'm not going to shut up Joseph. And its not shit. Mia told Nick what happend, and Nick told me. His brother. Things brothers are telling eachother.

"Yeah right Kev. Like when you told me about how you and Mia are sucking faces behind my back"

"Joe! Look.."

"No" avbröt jag honom. "For how long has this been going on?"

"I don't know ? Maybe two days?"

"Really? Only two days?" sa jag irriterat

"Listen Joe. Its not like that. It just .. like happend. Nothings official yet. She needed comfort, I gave her comfort. I was there unlike you who didnt even show up to see how she was doin. She was hurt man , hurt.."

"AND SO AM I?"

Kevin tittade förvånat på mig. "What?"

"Yeah Kev. Do you really think that its easy when you finally found the love of your life laying in your older brothers lap. Yes. Im falling for her. Im falling harder than ive ever did on a girl before. She's perfect Kevin. Amazing. Just absolutely fantastic"

"And here comes the fucking problem again. The problem with you Joe. You have to realize that you CAN'T have everything you want in this world. So you're telling me that I can't be with her just because you just discovered your feelings for her? Feelings she doesnt respond. So thats it. You want her now.. and im of course always the nice brother and give you what you want. So take her. An early christmas present. She's fucking yours. ... You've got two girls now. Take care of them. "

Och med det så ställde han sig upp och gick sin väg.


-----

"Wait ill go and get him"

"No its okey. Ill go talk to him"

Jag vaknade i ett ryck.

Jag vände mig om för att se om ...... Nej juste. Han var borta.

Ingen av dem låg där.

Jag tittade på väggklockan. Klockan var 11 på morgonen.

Då slog det mig.

Kevin.

Joe.

Joe ut.

Kevin ut.

Jag måste ha somnat.

"No its okey. Ill go talk to him"

Det var det han sa innan han gick. Men han hade inte kommit tillbaka.

Han skulle prata med sin bror. Prata om oss. Om det nu finns ett så kallat "oss".

Jag måste erkänna att det var ganska så konstigt att kyssa honom för första gången. Men samtidigt så kände jag en lättnad. Trycket som jag hade haft i magen efter den hemska kvällen lättade när jag kände hans läppar mot mina. Jag kände mig så trygg.  Även fast det var jag som avbröt så kände jag hur trycket i magen då kom tillbaka.

Så redan dagen efter så hade jag ringt upp han tidigt på morgonen, och hans röst går inte att beskriva, han lät riktigt glad även fast det var så tidigt på morgonen.

De hade tydligen ändå förberedelser inför Camp Rock premiären som skulle hållas under eftermiddagen, och inte förän vid 7 tiden så knackade han på min sovrumsdörr med en chokladkaka i handen och ett brett léende.

Jag trodde jag skulle dö av nervositet. Men direkt när mina ögon mötte hans så kände jag mig trygg igen.

Jag låg och läste i sängen så han satte sig på sängkanten, och sakta men säkert så hade hans läppar slutat upp på mina igen. Jag minns inte hur länge det pågick men i ena sekunder så låg jag där, med hans läppar över mina och nästa sekund så hade Kevin ryckts bakåt och min dörr hade öppnats igen, och i öppningen så stod en väldigt bekant.

Jag ville gå efter honom.  Men Kevin gick istället.

Där slutade det, och jag måste ha somnat.

Min mobil låg på andra sidan sängen på sängbordet , och jag hade absolut ingen lust att sträcka mig efter den.

Jag tänkte på Joe. Jag minns inte hur hans ansiktuttryck såg ut. Men om jag kände honom rätt så vet jag att det inte kan ha sett särskilt trevligt ut och the fact att han var borta lika snabbt som han kom gjorde mig orolig.

Kan jag ringa honom? Eller, vi grälar ju fortfarande. Men vad gjorde han i så fall här?

Jag orkade inte tänka något mer, och min mage betedde sig som att jag inte hade fått någon mat på flera dagar så jag begav mig segt mot köket för att fixa fram lite mat, och satte mig sen i soffan med en smörgås i handen.

Sen så knackade det på dörren. Jag sänkte ljudet på tv:n för att vara säker på att det var så, och rätt som de var så ropade jag utan att tänka mig för "Come in".

"Hello" hörde jag en röst säga.

Stegen närmade sig slutet på hallen och vardagsrummet, oh jag vände huvudet och kikade upp för att se vem det var.

"Oh" sa jag när jag såg vem det var.

"Hi" sa Joe "Can come in?"

Jag bara stirrade på honom.

"Can I?"

Jag ryckte till. "Oh uhm sorry. Come and sit down here"

Han klev in i rummet och gick mot mig och soffan. Men jag ställde mig upp.

"Lets go to the kitchen instead"

Han nickade och stog kvar. Tydligen så skulle jag gå före.

Jag ansträngde mig så mycket jag kunde för att inte titta på honom när jag gick förbi, och jag lyckades. Jag satte mig vid köksbordet och snart så satt Joe mitt emot.

"Do you want anything to drink?" frågade jag honom.

"No it's okey thanks"

Jag tror aldrig att det har varit en sånhär pinsam spänning mellan oss. Så mysko. Vanligtvist så brukar vi bara prata i varandras munnar om allting möjligt. Men nu så blev det en anträngning för varje ord man ville få fram.


Det var absolut tyst till han sa "You did'nt answer your phone so im sorry if I just came by.."

"No no. Its okay. I have'nt checked my phone today" svarade jag fortfarande utan att titta på honom.

"So the reason why I came is cause I wanted to talk and clear some things out"

Jag sa inget och väntade på att han skulle fortsätta.

"For the first".... .."Im sorry for acting like a total Jerk. The dinner just went wrong, and i guess I was in a weird mood. So sorry"

Jag vet inte om han förväntade sig att jag skulle säga något, för han var tyst. Men inget kunde slippra ut henom min mun just nu. Det var som att tungan hade fastnat i gommen, och min blick var fortfarande fast i golvet.

"And... And I just wanted to tell you that w-whatever's going on bet-between you and.. and my b-brother"

"I want you to know that Im h-appy for you. Kev's a great guy and you're a great girl. So I guess I should approve the fact that you guys might be together. Even though its pretty hard you now. You both are like siblings to me"

"We're not together"

"Whatever" sa han. "And, were leaving tomorrow so I though it was good to tell you know in person so .. yea--"

För första gången så riktade jag nu mitt ansikte mot honom och såg han rätt i ögonen.

"What?" frågade jag chockat. "Are you kidding me? TOMORROW?"

"Uhm yes. we got some schedule changes so were going back to the U.S a few days and then headin back to Europe but to France and then Spain."

"He did'nt tell me" sa jag tyst

"Who , Kevin?"

"Ya......."

"Well we got know about those changes just a few hours ago"

Jag satt tyst och tittade ner i golvet.

"Listen , Mia" sa han med en allvarlig ton i rösten "I don't freaking know whats going on between you and my brother but please.."

"Joe nothing serious is going on. We just..."

"I know M. Kev told me yesterday. It  just .. J-just happend. But its okey. You two are my best friends and i want you two to be happy. But what i tried to say was that i just want you to be honest with me"

Jag släppte blicken på golvet och tittade på honom igen.

"Do you have 'more than friends feelings' for him Mia?"

Han är min vän. Min bästa vän...Min bästa vän jag inte har kommit överrens med på evigheter. Borde han? Är han värd att få veta. Kan jag vara ärlig.

Men han hade ju i alla fall tagit sig sin tid att komma hit.

Jag tittade rätt in i hans nötbruna, lite smått ängsliga ögon och vi hade direkt ögon kontakt. Han väntade på ett svar. Jag tittade ner på mina knän igen och rörde nervöst på fingrarna.

"I think so...but Joe"

"No" avbröt han mig. "Like I said. Im okey with it"

"Are you sure?"

"T-totally" sa han och gav mig ett svagt léende.

"But he hasn't called me or anything today.. is he okey?"

"Uhm. Ya i hope so. But M , how long has it been since you checked you phone?"

Hans léende växte och han gav fram ett skratt.

"Oh hell, I totally forgot" sa jag stressat

Joe ficka vibrerade.

"I think its dad. We have to to some last minutes stuff. Rockstar life is hard y'know" sa han med ett flin.

"Yeah mr.Perfect hair go and buy some more Hair gelé. Your hair looks a little rumpled"

"Haha so funny"

"My last name is Funny"

"Hey! , thats my line"

"It's not Joey"

"Don't call me that Mia-Leeeee"

"How dare you?"

"P-P-P-Payback"

"Im so going to..-"

Hans armar var om mina. Jag har ingen aning om hur länge , men i den sekunden så gav jag inte ett smack.

"I could hug you like this forever. I've really missed you Mia"

"And i've missed you..."

"Promise me" visade han i mitt öra. "Ya , Promise me that w'ell keep in touch this time haha"

"I Promise Joe"

"Really haha? Thats what you said last time silly" sa han och skrattade.

"I said i promise"

"Good , or ill spam your phone with mms pictures of me and my hair"

"I guess I have no choice"

Han släppte taget om mig.

"Gotta go or daddy's goin real mad"

"Uh oh Rockstar. Daddy still got control over ya little boy? Go. And say to Frank that Ill miss him and that he is and have always been my fave Jonas brother."

"Im standing right in front of you"

"Excuse me. Who are you?"

"Ey woman"

Jag slänge mig över han igen och gav han en stor kram.

"Byeeeeeeeeeeeee" sa jag och kramade han hårdare. "You smell good by the way"

"Bye" Han pussade mig på pannan. "Take care now. And call me if that jerk is on you again'"

"Eric? Na its okey"

"Good" sa han och släppte taget om mig "I gotta go now"

Han gav mig ett sista léende och gick sen.




Authors Note:
En kapitel bild. haha . kände bara för det.
och en en gång , tack för er feedback och alla kommentarer. ni är bäst! :)


/ip