Min kudde var dygnsur,varm och obehaglig.

Det kändes som att mina ben hade domnat bort helt. För första gången på flera år så brydde jag mig inte om hur mitt hår såg ut. Jag visste redan att det var en katastrof och jag hade ingen lust att fixa det.

Jag kände mig hur äcklig som helst.  Helt och hållet motbjudande. Men även fast jag säkert luktade som en möglig ost så fortsatte handen att stryka på min rygg. Inte särskilt hårt , men tillräckligt för att jag skulle känna trygghet.

Nick har aldrig varit en stort fan av fysisk eller mänsklig kontakt så han strök mig försiktigt så rädd och osäker som han va.

Vi hade inte sagt många ord på de timmarna han har varit här, men han var ändå den första jag kom att tänka på.

Sent: 4.00 am
need you.

Nickie 4.06
Ill be there in 20 mins. Its the address you gave me huh?

Sent: 4.15
yes

Han kom med en påse med kakor som jag förstod var de där "dröm kakorna" som Frankie så gära ville ha.
Men de låg fortfarande på sängbordet brevid mig helt orörda.

"Mia" sa han tyst

"Mm"

"I talked to Joe. I know what happend last night"

Han har inte förändrats ett dugg. Nicholas Jonas har fortfarande koll på allt.

"He was right Nick."

"What? Who was right about what?"

"Joe"

Han tittade mycket förvånat på mig.

"Joe?"

"Yes Joe. He was right about him"

"About who?"

"E-Eric"

"Eric?" frågade han undrande.

"I thought i had the perfect life, i thought he was the one"

"Mia what are you talking about?"

Jag vred äntligen upp mitt huvud och tittade på honom förvånat.

Vad dum jag är. Såklart så visste han ju inte om det som hände senare igår natt. Jag är inte bara hjärtekrossad, det måste ha hänt något med min hjärna också.

"He cheated. Eric. He cheated on me"

"What? When?"

Jag berättade hela historien för honom.

Det var längesedan jag såg Nick så där arg. Han var totalt röd i ansiktet när han sa "Where is he? I swear this guy is never going to have kids. Im gonna kicka him so hard..-"

"No no Nick" sa jag förskräckt. "He's not worth it"

Han hade ställt sig upp.

"He's totally worth it. Tell me where he lives..-"

Men han han knappt säga färdigt meningen när

Oliver's army is here to stay
Oliver's army are on their way
And I would rather be anywhere else
But here today

Hans telefon ringde.

"Hello" sa han.

"Mm Yes. At Mias. No. Yes"

"Mia can you excuse me a second"

Jag ryckte på axlarna och han gick ut ur rummet och fortsatte prata.

"Who was it?" frågade jag när han kom tillbaka.

"Kev" sa han "Everybody was searching for me, so i think i need to bo back Mia. Is it okey?"

"No its no problem Nick"

"Are you sure?"

Jag nickade och försökte få fram ett litet léende.

Han log tillbaks.

När han var på väg att vända sig om så sa jag "Nick wait!"

Han tittade undrande på mig.

"Thank you Nickie boo"

"You know i dont like that name"

"I know" sa jag och skrattade

Han kunde inte heller hålla sig för skratt. Skratt från Nicholas Jonas ska man alltid värdesätta. Det händer inte ofta , men när det väl händer så känner man hur kroppen blir alldeles varm. På ett broderligt sätt alltså.

Innan han vände sig om gå så sa han "Mia. I will talk to him again. Joe. Should I tell him to get here?"

"No no" sa jag bestämt. "He'll probably just laugh right in my face"

"Why would he do that? He's your best friend"

"Because" sa jag "Because ...he, nah forget it. Go back to your family. They must be worried"

Han nickade. "Well i gotta go. Call me if you need anything or wanna talk"

Sen så gick han.

Jag hörde röster i hallen. Vem pratade han med?

"Kev?" frågande jag undrande när dörren till mitt sovrum öppnades

"Thats me"

Kevin Jonas satte sig på min säng.

"Nick said you needed a friend beside you and here i am"

Han log.

Jag kunde inte låta bli att le själv.

Kevin är en sån där person som verkligen bryr sig om alla.

Han strök mig på pannan.

"How are you? .. Ouch youre warm. Do you have a fever?"

"I dont think so. Well maybe if thats the symptom of a heartbreak"

Han tittade oroligt på mig.

"Mia what happend?"

Jag berättade förra nattens historia.

"Mia thats just. Just horrible. I swear ill beat him up"

Jag skrattade.

"You sound exactly like Nick"

"Nick said he wanted to beat him up?" Kevin tittade lite chockat med kunde ändå inte låta bli att le.

"Yeah, sort of"

"Haha. He must have been really angry then. Nick never wants to beat people. Oh well only that Underwear guy , Justin Gaston or what his name was"

Hans ögon lyste när han sa det. Han har samma skepnad på ögonen som sin bror. Mellanbror. Lite sådär snea i vråna. Den enda skillnaden var färgen.  Kevins ögon kunde gå från bruna till gröna och från bruna till gröna. De varierade lite. Men för det mesta så var de alltid så där härligt gröna.

"Are my eyes really that interesting?" frågade han.

"Yes"

"Let me see you eyes"

Nu tittade han rakt i mina ögon. Så noga så att det nästan var lite obehagligt.

"You really have your mothers eyes" sa han.

"I know and my grandma has the same. But i want a hug Kev. Im heart broken you know" sa jag retsamt.

Han skrattade "Come her big baby"

"Big Baby?" sa jag samtidigt som Kev hjälpte mig att resa på ryggen "Kev are you calling me fat?"

"No youre silly"

Jag la min kind mot hans hals och inhalerade hans parfym. Inte detsamma som hans bror. Men det dög.

"Mia are you sniffing me?"

"No, ehm no" sa jag snabbt.

Han vred sit huvud och tittade på mig.

"Are you sure?" sa han och log.

"Totally"

Han fortsatte att le. Men nu kändes det som att hans ansikte var ännu närmare mig.

Han tog tag i min kind.

Och snart så kände jag hans läppar på mina.

-------------

Authors note:
Well well well.
Har inte så mycket mer att säga än att fortsätt att kommentera!
luv ya.

isaaa

"MIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIA"

Hon flög i mina armar.

"Mia its so good to see you again"

Hon tittade mig rakt i ögonen,log och gav mig sedan en puss på kinden och kramade mig igen.

"Denise , give her some space"

In i hallen kom en rätt så kort man som jag kände mycket väl.

"Hello Mr.Jonas. Is everything alright?" sa jag medan Denise fortsatte att hänga på mig.

"Yes everything is alright. Its very nice to see you again" sa jag så trevligt jag kunde.

Han nickade och log artigt.

"Its nice to see you too"

Han han knappt avsluta meningen för instudsande kom en liten kille med brunt lockigt hår in i rummet.
Efter honom kom hans äldste bror.

"Whats happening down here?"

"Whoa!" sa Kevin. "Mum let her breath"

Kevin Jonas kom fram till oss och klappade sin mamma på ryggen.

Denise släppte motvilligt men fortsatte att le mot mig. Hon satta blicken på mina skor och fortsatte uppåt.

"Look at you. Gorgeous , absolutely gorgeous" Jag rodnade och tackade.

Jag kände något i ryggen. Eric petade mig. Jag vände på huvet för att ta reda på vad som var fel, tills jag märkte att jag stog på hans fötter och att han hade tryckts mot dörren.

"Woops im so sorry" sa jag och gjorde mig fri från honom.

Denise tittade på Eric.

"And who's this young man?" frågade hon och petade mig retsamt på axeln.

Jag log och tog Eric i armen.

"This is my fiance Eric Richter"

Hon reagerade på "fiance" men han inte säga någonting eftersom att Mr Jonas han öppna munnen.

"I know who you are. The boys talked about you. You play soccer in Manchester United right?"

"Arsenal" rättade Eric.

"Thats it" sa mr Jonas

"Yeah dad. Eric's a really good player. Remember that game we went to last week. It was his game"

Jag lyssnade inte något mer på dom och försökte titta bakom Kevins rygg för att se om lilla Frank stod kvar. Det gjorde han inte.

"Where did Frank go? Havent seen or talked to him in ages"

"Oh haha. Frankie. He was so excited for your visit and wanted to look good in front of you. So it wouldnt surprise me if he went to the bathroom for the 76 time"

Alla skrattade.

"He's exactly like his older brother" sa jag och himlademed ögonen "Speaking of older brother. Where's Nick and Joe?"

Jag tittade på Kevin.

"Upstairs i think. They were in a big discussion. But i dont know about what"

Jag hängde av mig min kappa. Hotellet var verkligen som jag hade föreställt mig. När vi klev ur taxin så blev vi mötta av hotell vakten som öppnade våran dörr och till och med erbjöd sig att bära min handväska (Som jag såklart tackade nej till). Bara själva receptionen var gigantisk och med kristallampor som säkert kostade flera hundra tusen i taket.

Jag hade innan vi åkte hit kollat upp hur mycket ett rum här på Hotel Ritz kostade och höll nästan på att tappa hakan när jag såg att en natt på den näst lyxigaste lyxrummet kostade ungefär 200.000 pund. Men det syndes också på personerna som var inne på hotellet. Jag tror till och med att jag såg Ben från Sex and the City gå förbi mig när vi stod i hissen. När jag sa att jag letade efter familjen Jonas till receptionisten så tittade han misstänksamt på mig och Eric och frågade ut all detaljer han kunde. Sedan så ringde han ett samtal och efter 5 minuter så bad han om ursäkt och bad oss följa med honom. 

Jag frågade honom vilket rum de hade och då så skrattade han bara.

"Room? Oh dear The Jonas Family hired a whole section. Their whole family and band are here"

"Aha" sa jag bara. Det känns fortfarande konstigt att familjen spm jag hade växt upp med och inte alls hade särkskilt mycket pengar eftersom att pappan bara var en fd präst som då arbetade med uppstarten av deras band och mamman var hemskolelärare, nu var miljonärer medan jag bodde i en medelklassig lägenhet mitt i stan med en medelklassig lön som i alla fall gjorde att jag kunde klara mig.

Visst Eric tjänar hur mycket som helst på sin karriär, men jag svor från den dagen jag träffade honom att om något skulle hända mellan oss att jag aldrig skulle ta del av hans förtjänster och hans pengar. Jag ville klara mig själv och inte bli försörjd av någon annan bara för att den råkade ha ett stort antal pengar på banken och i plånboken.

Denise ledde oss in till det stora allrummet. Det var som att de hade hyrt ett helt hus.
I all rummet fanns 5 stora soffor med en stor öppen spis och en lcd tv hängandes ovanför. Mattorna såg ut att kosta hur mycket som helst och jag fick direkt en uppfattning av att jag nyss hade besökt drottningen av England-

"Sit down here and ill go get the boys so we can go down to the resturant"

"Mum isnt it better if we get down and takes a table"

Hon röck på axlarna och till en korridor.

"Lets go then..Oh there you are Frank , come with us"

"Sup' Frankster" sa jag glatt. Han hade verkligen växt till sig.

"Hello Mia" sa han mycket artigt.

Wow till och med en liten 8 åring håller sin image.

Vi tog hissen ner till entreplanen och fortsatte sen till resturangen.

Mr Jonas kallade dit en kypare som sedan ledde oss till ett stort bord.

---

Jag brukar inte vara särskilt kräsen om mat. Men jag ångrar verkligen att jag beställde det här.

När Mrs Jonas hade kommit ner och alla satt vid bordet så var det dags för oss att beställa våran mat. Jag hade inte en blekaste aning om vad jag skulle beställa och det tog så lång tid att jag till slut var tvungen att låta kyparen välja någonting åt mig. Han föreslog kockens special som varje vecka var en ny överraskning. Jag hade ju inget annat val så det fick bli det.

När de senare kom med våra maträtter och satte tallricken framför mig så ryckte jag till. För på min tallrik var det en stor röd kräfta. Vi kan säga såhär. Det var någonting med skaldjur som skrämde mig. För jag klarade knappt av att titta på den.

Denise hade tagit en tugga av sin oxfilé.

"Mm delicious, the food is so good here"

"Agree Agree" sa Joe "Mia why are you not eating?"

Han flinade.

"Ehm well i ate before.."

"We didnt eat anything before we g-"

Jag stampade honom på foten.

Eric gav ett kvavt "Ouch"

Dont ruin this mr.. tänkte jag

Middagen flöt på och jag som trodde att det hela skulle bli hur awkward som helst, hade faktiskt fel. Jag trodde det skulle bli kaos med både Joe,hans familj och Eric i samma bord. Det var hur trevligt som helst att ha hela familjen samlad igen. Och jag tror faktiskt , fullt ärligt att jag kommer att fortsätta att klara hela just friends grejen med Joe. För come on. Det var nästan två år sen. Han och hans bröder hade uppfyllt sina drömmar och jag hade själv ett rätt så perfekt liv.

Det ända lite pinsamma var när jag fick berätta hela historian om Eric för Denise som var hur nyfiken som helst.
Men ingen av de andra verkade reagera på något speciellt sätt.

"Should we order some dessert. Or was this fantastic dinner enough?"

"Cant we just get some of your dream cookies mum?"

Alla tittade på Frankie.

"Awesome idea Frank" sa Nick "I can go and get them"

Jag ställde mig upp.

"No Nick , ill get them"

"But do you know wher..-"

"Ill go with her"

Joe hade också ställt sig upp. Han gick mot mig.

"We'll be back in a minute" sa han och tog mig på ryggen och tryckte mig framåt.

Jag tycktes uppfatta att Nick gav Joe en konstig blick.

"What?" jag tittade undrande på Nick.

"No nothing , just go" sa han och satte sig ner igen.

Jaså.

Joe hade släppt taget om min rygg och vi var nu på väg mot deras Hotell sektion.

Vi sa ingenting på hela "resan" upp genom hissen och inte heller någonting när vi kom in till familjen Jonas del. Det var som att de hade hyrt en hel lägenhet. En dyr lägenhet. När vi gick genom allrummet så kunde jag se en trappa som tydligen gick upp till pojkarnas rum.

Vi satte oss båda på i soffan.

Vardagsrums klockan tickade. Jag tittade på Joe. Han tittade tittade på mig.
Han hade på sig en vit skjorta och jag tittade ner snabbt och såg att han hade svarta tajta jeans som satt perfekt på hans figur.

När jag lyfte på handen för att dra lite i mitt hår så bländade ljuset från lampan i min stora diamantring.
Joe blinkade av ljuset.

"Oh im so sorry"

"That some rock" sa han med ett retsamt flin "So are you guys, like, engaged now?"

Vad ska jag säga? Vad ska jag säga?

"Oh, no" sa jag. "Its only a friendship ring"

En av Amelia Richters största lögner hittils.

"I see" Joe.

Jag tittade på honom förvånat. Gick han verkligen på det?

Joe uppfattade min blick och sa "Believe me Mia. Ive known you since I was a little baby and dont try to think that you can fool me. I know you too well"

Någonting jag måste skriva upp. Försök aldrig ljuga för en Jonas. Det går något i den släkten.

"So are you happy? Is he treating you well?"

"Well" sa jag försiktigt "Of cource he does. Im wearing this diamond ball for a reason huh?"

"It was my duty to ask"

Det blev tyst igen.

Elden i elststaden sprakade, och vi båda verkade vara ovanligt intresserad av den.

"For how long are you guys staying in London?"

"For another 4 days. We have the Camp Rock premiere you know and then are we leaving for Ireland"

"Okey"

"Is the cookies in the kitchen?"

"Think so"

"You should eat something, you didnt even touch the food"

"Im not hungry" Men i precis den sekunden så kurrade min mage. Busted

"Not hungry?" Joe skrattade "Ill get you something to eat , sit down here"

Jag satt mig i soffan och väntade medan han gick in till köket.

Det tog en enorm tid så jag ställde mig snart upp igen och började gå mot köket.

"Joe is everything alright?"

Han svarade inte.

"Joe?"

Allting omkring mig blev helt vitt och jag kände hur mitt hjärta dunkade 1000 gånger snabbare.
Jag trycktes mot en mjuk kropp med händerna runt min midja. Mina läppar var mellan två andra softa läppar och det kändes som att jag svävade på rosa dröm moln. Det var som att inga bekymmer existerade, allting skulle bli bra och hela världen var perfekt. Bara bra saker kom fram. Jag hade mitt drömjobb , underbara vänner, familj,bodde i en ny underbar stad i europa, jag var förlovad till världens finaste kille. Eric.

Eric.

ERIC.

Mina händer reagerade snabbt och snart så hade han flugit en halv meter bakåt.

"Mia"

Jag tittade på honom hyperventilerande.

"Oh no"

"Mia?"

"Oh no no no no .. no"

"Mia" sa han igen.

"You kissed me.."

"Yes.." sa han tyst

"You kissed me"

"I kissed you"

Han tryckte händerna mot mitt ansikte och vände mig om.

Jag vände mig tillbaka igen.

"Why? Why?" skrek jag nästan "I have a boyfriend, no a fiancé. WHY DID YOU KISS ME JOE?"

Han sa ingenting.

"Why did you kiss me Joe?" sa jag lite lugnare.

Han kom närmare, och nästa sekund så var hans läppar på mina igen.

Men den här gången var jag berädd och tryckte bort honom.

"Hey.." sa han "Why are you so angry?"

"Why I am so angry? "Youre asking me why I am angry?"

"Um yes"

"I HAVE A FREAKING BOYFRIEND DOWN THERE JOE, A BOYFRIEND WHO LOVES ME AND GAVE ME A RING FOR 2000 $"

"And?"

"Are you completely retarded?" skrek jag rätt i hans ansikte. "Like i just said. I have a fucking fiancé down there and you kissed me"

"I did"

Jag försökte lugna ner mig "Okey"

Jag tittade rätt in i hans lysande men ändå lite nervösa och undrande ögon.

"Joe?"

"Yes"

"Why did you kiss me?"

Han bröt våran ögonkontakt och tittade ner på sina fötter och pillade med fingrarna.

"You promised" sa han med blicken fortfarande på hans fötter.

" I did what?" frågade jag förvånat

"You heard me. You promised me"

"I promised you what Joe?"

"YOU PROMISED ME THE NIGHT YOU WERE LEAVING FOR SAN DIEGO THAT WE WAS GOING TO KEEP OUR CONTACT AND HAVE THE SAME RELATIONSHIP AS BEFORE"

Han bröt äntligen kontakten med sina fötter och tittade och skrek till mig istället.

"So what is this all about. Is it my fault that you and your brothers created a band and got like world famous?"

"Thats not an excuse" sa han tyst.

"No is not an excuse but is it only my fault? So i was the only one who was going to contact you while i was super busy with my exams?. And like i said, you had so much with your band. I didnt wanna disturb you guys"

"So what?" sa jag. "Its not like were not friends anymore or?"

"Yeah Friends" sa han. "And what is friends supposed to do? Lie to eachother? Or worse , just keep quiet and dont tell anything"

"Explain to me what you mean with that. I just left a few years to fulfill my dream"

"Yeah. Fulfill your dream. You werent supposed to go and get engaged to someone else in the meantime"

En sekund efter att han hade sagt det så kunde jag inte andas in. Det kändes som att all syre i rummet hade försvunnit. Jag stirrade bara på honom, inte säker på att jag hade hört rätt. Hade han verkligen sagt.... var det möjligt att han verkligen ....?

Sen så skrattade han. Jag var inte säker på om han gjorde det sarkatiskt eller om det han hade sagt var roligt.

"Just kidding. Look I knew it was a risk. You can get engaged or what is it? Right friendship ring or whatever you tried to fool me with to whomever you want. Im just glad youre happy!"

Vänta. Vad händer?

"You called him someone" sa jag. "He's not just someone Joe. He loves me and i love him. So are you my father? Are you telling me that i cant do what i want to do in my life. So what about your little country singing princess?"

"Taylor?" frågade han

"Yes Taylor Swift. Arent you guys dating?"

Som om jag inte hängde med i internet skvallret.

"Well..-"

"Yeah see Joe. So you can date. But I cant?. Well were practically not dating anymore but its not about that. You still havent answered my question. You kissed me Joe. You kissed me. And you have a freaking girlfriend back in LA or Nashville or wherever shes living"

"We are best friends Joe. You cant kiss me"

"But you kissed me"

Jag gapade. Vad?

"What? That was years ago your little hypocrite. I was young."

"Age doesnt matter. You wanted me"

"Yes I wanted you. But you didnt want me remember?" But yeah i got over it"

"I was afraid" sa han tyst.

"Afraid of what?"

"Of losing my best friend"

Jag skrattade irriterat.

"So thats why you kissed me?. Even though you knew i had a man who loves me down there and you have a super sexy and famous dreamgirl at home? Because you want me now?"

"I-I dont want you...... But he doesnt deserve you Mia. Youre too good for him.."

"You know what Joe?. Youre a fucking idiot"

"Are you calling me a idiot? Im not the one whos dating the soccer boy whos just using you for the physical and intim stuff.

"SO YOURE GOING IN TO MY SEX LIFE ALSO? WHY DO YOU EVEN CARE? JUST BECAUSE YOURE A INNOCENT PURE VIRGIN BROTHER WHO PLAYS AROUND WITH EVERY WOMAN YOU MEET? POOR TAYLOR WHEN ARE YOU GOING TO LEAVE HER?"

Nu ryckte han till.

"Fuck o..- Just go" sa han.

"Fuck you...Fuck you Joseph. And sure. Ill go. With a pleasure"

I nästa sekund så hade jag smällt igen dörren.

----


"Lets go home" sa jag till Eric med tårar i ögonen.

"Oh my god Mia? Whatve happend?" frågade Denise

"Yeah baby what happend?" Eric ställde sig upp och kramade om mig.

Jag hörde hur någon fnysde i bakgrunden.

Nick ställde sig upp och tittade på Joe som hade kommit in i resturangen igen.

"Oh no you didnt" sa han och tittade mycket argt och misstänksamt på honom

"Oh yes i did" sa han och gick ut från resturangen igen.

"Joseph come back" ropade Mr Jonas

"I WANT MY COOKIES" skrek Frankie

"Not now honey" sa Denise till Frankie och strök honom på huvudet . "So Mia my dearest. Tell me. What happend?"

"Nothing i just want to go home"

De försökte inget mer. De kände mig. De visste att det var omöjligt att få ur mig det.

20 Minuter senare så tryckte jag in lägenhets nyckeln i låset och klev in med Eric efter mig.

"Ill sleep at Kims tonight"

"What? Why?" frågade Eric förvånat.

"I just feel for it.

"But i drank, i cant drive you there"

"Its okey. I call her and she will pick me up. You can sleep here"

"Okey?" sa han

Jag gick till köket för att ta lite pengar från köksskåpet där jag ibland sätter dom.

"Do you need some money?"

"No i got here"

Sen så gav jag han en puss på kinden och skyndade mig ut utan att packa.
För jag behövde ju igentligen ingen packning. Jag ljög jag skulle inte till Kim. Jag ville bara ha lite tid för mig själv i en park. Så jag la mig ner på gräset i en mörk park nära kvartret där vi bodde, och i nästa sekund så hade jag somnat.


Jag vaknade av att jag hörde röster. Säkert fullgubbar. Jag reste mig snabbt upp och skyndade mig iväg.
Jag kollade på min iPhone klocka. oj. Klockan var 1 på natten. Jag hade varit här i några timmar.

Jag låste upp dörren till min lägenhet. Eric låg förmodligen och sov så jag hängde upp jackan och smög in. Jag var fortfarande väldigt kall så det skulle passa så bra att kura ihop i Erics armar.

Jag tände lampan i rummet. Men till min förskräckelse så såg jag inte det blonda huvudet som jag förväntade mig att se. Istället så såg jag ett huvud med brunt långt hår sittandes. På. På Eric.

"What the....?"

Min blick for från Eric .. till tjejen. Från Eric .. och till tjejen.

"Mia!" sa han förvånat.

"GET OUT!" skrek jag

Jag sprang fram och ryckte av täckerna. "GET OUT OF MY APARTMENT"

"Mia , I can explain"

"No you cant fucking explain. GET OUT OF HERE!!!"

Jag slet bort tjejen från sängen och drog sedan i Eric.

"OUT"

Tårarna forsade.

"Mia honey"

"Leave. Me . Alone. And please get your fucking butt and slut out of here"

"Im not a slut" hörde jag hur tjejen pep.

"Do you want me to hit you?"

Hon stirrade på min knytnäve skakande.

"Come here" hörde jag Eric säga till henne.

Sen så hördes det en smäll när ytterdörren smälldes igen.

Authors note:
Jag tror att detta är det längsta kapitlet jag har skrivit hittils. gosh.

och tusen tack till er läsare som fortfarande är kvar. det skulle vara kul om ni kunde lämna en liten kommentar.

och jag tänkte en annan grej. för att ni ska kunna bli uppdaterade om när nästa kapitel är postat så kan ni ju skicka mig era epost adresser så kan jag mejla er varje gång det finns dett nytt kapitel. låter inte det bra?

så kommentera med eran epost/msn. ingen annan förutom jag kan se dom!

/ isa