Jag vaknade i ett ryck.

Någon knackade på min dörr. Så sömnig som jag var så ropade jag bara 'Kom in' utan att tänka mig för.

Allting gick snabbt. "Oh My God" och snart så ströp någon mig i sängen.

"Hmmhph Mandy I can't breath"

"LONDON GIRL. YOU'RE HERE. YOU'RE BACK IN JERSEY. OH I'VE MISSED YOU SO FREAKING MUCH M. HOW WAS LONDON? IS IT TRUE THAT THERE ARE MANY GAY'S THERE? DID YOU DRINK TEA TO BREAKFAST?"

"Mandy!!"

"Sorry" sa hon och släppte taget om mig men såg fortfarande lika uppspelt ut.

Jag rätade lite på mig. "So , Hi!"

Nu startade hon igen...

"YOU HAVE TO TELL ME EVERYTHING. DID..-"

"Amanda VanDuyne. Chill!"

Hon ursäktade sen igen.

"Jag log och ställde mig upp. Let me at least take on some clothes"

Jag drog fram ett par mjukisbyxor och en tshirt from min resväska som jag fortfarande inte hade packat upp.

Sen satte jag mig på sängen och väntade på att hon skulle fortsätta prata.

" Can I talk now?"

"Continue" sa jag och skrattade

"Okey so i'll take it slower haha"

"Sounds good"

Men det gjorde hon inte. Efter en mening så ökade takten på hennes röst och hon blev genast lika ivrig igen.

"You're not good at this" sa jag och skrattade

"Sorry. I know. I'm just so excited. I've missed you, y'know"

Jag böjde mig framåt för att ge henne en kram.

"I've missed you too Mandy"

"So.." sa hon.

"So.." upprepade jag.

"I havent really had any contact with the Jonases so much later, have you?"

"Nah. Not really. Or. Yeah I met them a few times when I was in London bu..-"

"YOU DID?" avbröt hon

"Yah. My boyfriend.. or Ex Fiance met th..-"

"YOUR BOYFRIEND?" skrek hon innan jag han avsluta meningen och såg till en början mycket chockad ut, men efter några få sekunder så "Oh. Im so dumb. You called and told me that you were engaged. So when's the wedding?"

Det högg till lite i hjärtat.  Det gjorde det varje gång någon nämde hans namn. Jag gissar på att det är ett tecken som säger att jag inte, hur mycket jag än vill neka det... kan ha känslor kvar. Vi pratar inte känslor till giftermål men jag tror nog att det är själva sveket som egentligen hugger.

"Well. We kinda broke up"

Hon tittade förvånat på mig, och hennes öppnade mun blev genast sorgsen.

"Aw baby. Are you for reals? Aw I'm so sorry"

Hon böjde sig fram för att ge mig en kram.

"Yeah" sa jag och tittade ner i golvet

Det blev några sekunders tystnad.

"So I interrupted you. What were you going to say?"

"Oh, na nothing. Just that Eric met them at a soccer thingie or something and it was just a coincidence that we met and you shouldve seen their faces. And my face. I was so chocked. Cause' I haven't really seen them in nearly 2 years back then"

"Well, you're not alone. I haven't really talked to them either. I guess that they've been pretty busy lately. Typical rockstars" sa hon och flinade åt sista meningen.

"Speaking of rockstar and vainness. How was it meating mr pretty hair. Did anything .. happen?"

Nu fick Mandy den där blicken i ögat igen. Den speciella 'Time to get the truth out or kill' blicken.
Jag var på väg att svara när jag kom på mig själv med att skratta åt vad hon sa.

"Sorry. Im gonna answer your question but. Haha. Mr pretty hair. Have you seen him lately? That comment really made my day"

"Ya" sa hon "I think that guy spend more time on his hair than on his own girlfriends. Speaking of girlfriends.. Ive heard he got some fling with that country girl. "

Flashbacken från hotell rummet smällde till i huvet. Jag fick än en gång se hans bedrövande ansikte efter att jag hade puttat bort honom den där kvällen.

"Mm apparently" sa jag tyst.

Nu när jag tänkte efter så börjar jag grubbla på mitt samvete. Jag hade den kvällen upprepad en scen jag själv hade mått så dåligt av i flera månader. Jag har inte tänkt på det föränn nu.

"So" sa Mandy "Are you guys like friends again? Like before?"

"We're friends" sa jag. "But not like before"

Definitivt inte som förut.

"That's really sad. You had such a strong relationship"

Jag nickade.

"By the way. Where are they know? I mean the J family? Touring?"

"Well, the last text I got from him was 2 weeks ago and I think they were in South America"

"You guys are texting?" frågade hon chockat

"Ya, Once in a while"

Jag berättade inte att jag däremot sms:ar med ännu mer. I princip varje kvart med hans äldre bror.

Så jag logt bara försiktigt.

Hon tittade tillbaka på mig och sa "You're so beauitiful Mia. Like naturally beautiful."

Jag kunde inte hjälpa det så jag log mer.

"But.." sa hon och log retsamt "Is there maybe... another male somewhere out there that I should hear about?"

Jag kastade en kudde på henne, och hon skrattade och sa "Chill , im just kidding"

Jag valde att inte berätta om Kevin. Det kändes bara ... som att hon inte behövde veta någonting .. än.

"But I still don't get how Joe can't realize whats been right in front of him for all this years. If I were a guy , I'd die for a girl like you. He's so stupid sometimes"

Mitt léende sänktes direkt, och jag fick ännu en flashback från natten på hotellrummet.

Det klumpade till i magen igen.

'Han ville ha mig'

'Jag gjorde samma som som jag själv en gång hade fruktat'

'Jag lät han gå. Även fast han var min'

Tankarna susade i mitt huvud.

"Are you alright Mia?"

Jag ryckte till, och försökte klämma fram ett léende igen.

Jag hade ingen lust att berätta vad jag eller Joe hade gjort den kvällen.